 Om oss - Historik |
 |
| Historik Malungs folkhögskolas byggnader genom tiderna. 1909 startade Malungs folkhögskola i Tingshusets lokaler. Tingshuset byggdes på 1860-talet och blev klart 1864. Huset inrymde också en postlokal från 1865 och något år framåt. 1914 fick man elektriskt ljus inmonterat i skolan. Tidigare hade man haft fotogenlampor, utom i den stora salen där man hade haft en gaslampa. 1915 köptes ”Gösta-tomten” för 8000 kronor, för att man där skulle uppföra en föreståndarbyggnad. Två byggnader på tomten skulle inredas som elevhem. Den ena byggnaden kom att kallas Lillstugan. Den andra byggnaden var troligen ett uthus i vilket man senare iordningställde tre elevrum. 1917 byggdes en föreståndarbyggnad, i dag kallad Gamla lärarbostaden. Där flyttade rektor Justus Lind in. 1922 byggde Tingslaget en administrationsbyggnad söder om Tingshuset. Denna byggnad kom senare i folkhögskolans ägo. Byggnaden kom att inbringa hyresintäkter under ett tiotal år. Den revs 1954 för att ge plats åt den nya lärarbostaden. 1923 byggdes Storstugan som ritades av Gustaf Ankarkrona. Den gav plats åt tolv elevrum och en lärarbostad. Storstugan byggdes senare till med två rum, en lägenhet samt källardel. 1924 köpte prosten Hedvall en tomt norr om Thorolfs tomt. Han uppförde en villa och ett mindre uthus. Byggnaderna köptes av skolan 1953 för att bli rektorsbostad. 1927 byggdes en uthuslänga (eller byggdes det till på befintligt uthus) för att få en byggnad för manlig träslöjd. 1929 upprustades skolans undervisningslokaler ordentligt. Samtidigt inreddes uthusbyggnaden med tre elevrum. Byggnaden kallades senare för Mellanstugan. Man inredde också Lillstugan med två elevrum på övervåningen. 1930 byggdes på skolområdet en bastu. Den blev Malungs första bastu. Det byggdes en samtidigt i Öje. Bastun kom att användas flitigt av skolans elever och bygdens folk. Bastun fick rivas på grund av den nya vägomläggningen c:a 1935. Skolan fick sedan en ny bastu när nya huvudbyggnaden (Gula huset) byggdes. 1932 inköptes Thorolfska tomten och dess byggnader, invid tegelugnsbacken. Köpeskillingen blev 20 000 kr sedan den hade prutats ner från 25 000 kr. Det ansågs av många vara ett alltför högt pris. Man menade att skolan nu hade tagit på sig för mycket. Thorolfska gården var Malungs första folkskola byggd 1849 av Ståby Lars Persson. Huset byggdes om på 1890-talet av den nya ägaren Erik Thorolf. Huset inrymde också Malungs första postlokal fram till 1865 när posten flyttades till nybyggda Tingshuset. Tegelugnsbacken har fått sitt namn för att man hade tegelbränning där. Man hade också ett grustag på platsen. 1934 den 7 juni beviljade Kungliga Majestätet lotterimedel till att bygga en ny huvudbyggnad. Rektor Gunnar Furuland fick till sin stora glädje se skolan få 115 000 kr i bidrag till byggnationen. 1936 stod den nya huvudbyggnaden klar och invigdes 25 mars. Byggnaden innehöll elevvåning, bibliotek, matsal, kvinnlig och manlig slöjd, bostäder och rektors expedition. Man bevarade den gamla Thorolfsvillan så mycket det gick. Framför allt det vackra ”Gammelrummet” som Erik Thorolf hade inrett. Arkitekten John Åkerlund från Stockholm hade ritat huset. Byggmästare B.L. Larsson Östling från Limedsforsen genomförde en billig entreprenad, 170 000 kr. Efter långa förhandlingar med styrelsen kunde Gunnar Furuland och nämnde byggherre få till 15 rum för 29 elever för mindre än 20 000 kr. ”Det här blev ett av våra mest lönande byggen”, sa en av styrelsemedlemmarna. 1939 flyttade tingslaget till nytt tingshus beläget i centrum. Därmed blev folkhögskolan ensam ägare till Tingshuset. Man byggde då om och renoverade byggnaden för att passa skolans krav bättre. Kanslibyggnaden hyrdes ut och kom att under ett tiotal år inbringa pengar till skolan. 1954 revs kanslibyggnaden för att ge plats för en ny lärarbostad. 1950-talet köpte Landstinget mark från kyrkan för att kunna bygga nya huvudbyggnaden. På marken stod bland annat en ladugård som var byggd av kärnfuru. Den revs för att sedan sättas upp vid Albacksdammen och blev scoutstugan. 1955 byggdes nya lärarbostaden. 1957 påbörjades bygget av nya skollokaler. 1958 var nya huvudbyggnaden och ”Spinnhuset” klara och togs i bruk 10 januari vid vårterminens start. 1959 byggdes det nya elevhemmet för kvinnliga elever. Det kom att kallas för Nyan. 1962 gjordes ett nytt elevhem för manliga elever. Det kom att kallas för Munken. 1968 kom ”Mammabaracken” till. Kurs för mammor med barn startades och de blev förlagda i en av AMS förhyrd lägenhetsbarack. 1971 byggde man paviljongerna. 1984 fick man en panncentral med fliseldning. 1985 gjordes en carport. Vaktmästarna Matts Johansson och Tord Wärman byggde den vid nya lärarbostaden. 1988 monterades barackerna ner och transporterades bort. De blev flyktingbostäder i södra Sverige. 2002 påbörjades, på skolans område, upptimringen av en bastu som var tänkt att stå vid Elevförbundets stuga vid Hättsjön. Bastun byggdes av hantverkskursen 2002-2003 varefter man förberedde flytten till Hättsjön. Invigningen skedde 19 mars 2005. Anders Isaksson var projektledare. 2006 stod skolans smedja klar. Smedjan byggdes under åren 2004- 2006 av elever på hantverkskursen. Projektledare var Anders Isaksson. 2007 byggde Matts Johansson skolans kompost för både elever och personal. |
|
Malungs folkhögskola
Thorolfsvägen 44
782 34 Malung
Telefon 0280-143 00
Telefax 0280-137 90 info@malungsfolkhogskola.com